Okej, kom en bit med plugget i alla fall .. Äh, det är viktigt med pauser såhär i början så att man inte överanstränger sig. Typ. Förutom att jag inte riktigt orkar med de, visserligen ganska få, läxor jag fått än så länge så känns det bra att ha börjat skolan. Jag gillar rutiner. Och sen så är jag duktig. Jag brukar sällan vara störst och har aldrig varit vackrast, men i skolan är jag faktiskt nästan alltid bäst. Det blir lite roligare då. På det viset kommer det nog att bli lite vemodigt att ta studenten. Såklart kommer jag att vara överlycklig över att tolv års slit och mödor är över, men om jag känner mig själv rätt kommer en del av mig också att noja över vad som komma skall. I skolan har jag en tydlig roll, och jag trivs bra med den. Det är en trygghet. Inte blir det bättre av att jag knappt har en aning om vad jag vill göra när jag gått ut. Men samtidigt - om man bara hålla sig till vad som är tryggt hela livet blir det inte särskilt spännande, det är en sak som är säker. Och jag vill ha ett spännande liv!   

Åh. Börjar bli seriöst trött på min sjukkarantän. Man brukar hinna glömma det mellan varven, men det är fruktansvärt tråkigt att vara sjuk på riktigt. Inte alls sådär avslappnande och skönt som man inbillar sig när skolstressen är som värst. För tillfället har förkylningen valt att lägga allt krut på näsan. Nyser i parti och minut, vilket resulterat i att pappa har gett mig öknamnet "smitthärden". Fräscht. Så nej, ingen skola imorgon heller. I stället ännu en dag av tristess. Vad mer kan man önska sig av den sista dagen av sitt sjuttonde levnadsår?       

Antingen har jag bara otur eller klenast immunförsvar på skolan. Eftersom det brukar bli såhär nästan varje år så kanske det snarast handlar om det sistnämnda .. Fast det kan ju å andra sidan ses som oturligt. Fick stanna hemma från skolan idag. Känns som jag har en sådan där rymdbubbla på huvudet. Feber och grejer också. Isch.  

För att vara lite fransk-svensk sådär.

Idag började jag skolan igen. Lite overklig känsla att komma dit eftersom det ju var sisådär ett år sedan jag var där sedan sist. I just den skolan alltså, inte i skolan i allmänhet (förklaringen till det kan ni läsa här). Det kändes ganska vanligt i alla fall. Samma klass bestående av samma människor. Vardagsvanorna kommer nog att återvända läskigt fort .. Nåja. Mitt schema ser slappt och bra ut i alla fall, så tvåans plågor gjorde uppenbarligen nytta. Tjoho! Trean alltså. Är det nu det händer?    

Mhm. Då kör vi!